Flygning 2018-05-14Foto: Cathy Finbow, Gunilla Gustafsson och Eva Olsson.
Du kan se Evas flygning i Google Map eller Google Earth
Kvällen inleddes med att släpkärran fick packas om och ytterligare en fläkt lastades med.
Dagens startplats bestämdes till ett gärde intill Ragnerudssjöns camping. Eftersom det var vindar från nordost troddes det på en flygning över Högsäters samhälle. Med gemensamma krafter riggades strax ballongkorg och brännare samman.
Brännartest gjordes - fungerade bra! Vad är det då som testas? Jo, att gasol, kopplingar, slangar och brännare fungerar som de ska. Sådant är bäst att få koll på på backen och inte upptäcka uppe i luften sedan att något inte stämmer. Mycket säkerhetstester och säkerhetstänk i samband med ballongflygning.
Säcken med ballonghöljet drogs ut och ...
... ballongkorgen hade lagts ner.
Till att börja med startas en (idag två) fläkt för att hjälpa ballonghöljet att fyllas med luft och få upp den runda "ballongformen" så att brännaren sedan kan startas utan att bränna tyget.
I toppen av ballongen finns ett rep (kronlinan) som används vid start och landning för att hjälpa ballongen att hålla sig stilla. Pero och Lole tog sin uppgift på största allvar.
Kenneth och Barbara inspekterade bland annat att allt gick rätt till.
Jonas såg väldigt nöjd ut och dottern Lova verkade se mer än nöjda ut.
Vid den invändiga inspektionen av ballonghöljet hade piloten Eva tagit av sig skorna för att inte riskera att smutsa ner eller skada höljet.
Ballonghöljet blir mäktigt stort - ska kunna få plats med 120 000 fotbollar där inne!
Så startas brännarna och då luften inne i ballonghöljet värms så reser sig ballongen upp ...
... och korgen fylls av passagerare. Birger stod redo med pinnen som låser korgdörren.
Gunilla och Fredrik var två av kvällens glada passagerare.
Ballongen svävade snart uppåt på sin färd in över Högsäter.
Kvar på marken blev följebilen och resten av medlemmarna som följt med ut i kväll. Fokuseras oftast mest på ballongen men utan följebilen och all marktjänst skulle det inte bli någon flygning. En mycket viktig del i samarbetet!
Från följebilen kunde man se att ballongen närmade sig Högsäters kyrka och ...
... från ballongen kom det bildbevis på Högsäters vackra kyrka från ovan.
Utanför Högsäters samhälle gjorde Eva en mellanlandning och det blev byte av passagerare.
Hej då!
Ballongen sågs sedan efter en stund komma smygande lågt över trädtopparna vid Edstena där ...
... man från ballongkorgen såg ut att spana efter en bra landningsplats.
På ett fint gärde nära väg tog ballongen mark igen.
Vi hade tur att arrendatorn av marken strax dök upp så vi fick tacka för lånet av marken. Vi vill alltid få kontakt med markägare/arrendator efter landning för att berätta att vi varit där samt få tacka. Utan alla goa och snälla markägare skulle vi ju inte kunna utöva ballongsporten. De dalsländska markägarna är kända inom hela ballongsverige för sin härliga gästfrihet. Vi värnar mycket om att få behålla de fina markägarrelationerna.
Ballongen rangerades sedan av gärdet och närmare vägen vid gården Dammkas.
Så lades ballonghöljet ner och ...
... luften pressades ut.
Alltid lika fascinerande att ballonghöljet (som kan rymma 120 000 fotbollar) kan fås tillbaka i säcken igen och återta platsen i släpkärran i väntan på nästa flygning. Om nu någon undrar varför vi åker runt med ett släp som det står Danderyds Ballongklubb på så har det sin förklaring. När Danderyds ballongklubb för några år sedan slutade med sin ballongverksamhet så skänkte de sina ballongprylar till Dalslands ballongklubb. För att hedra den klubben har vi nu också allt oftare börjat kalla oss DBK som stämmer in på båda klubbarna. Och nu när vi har två luftballonger att flyga med så behöver vi två släpkärror. Men så småningom kommer vi att ändra utseendet på släpkärran till Dalslands ballongklubb.
Vid återsamlingen på torget i Högsäter uppmärksammades Anders extra eftersom han i kväll gjort sin första ballongflygning. Han kan nu presentera sig som Markgreve av Dammkas!
|
